Vi hostar och snörvlar, lelle W's farmor och farfar. Det betyder tyvärr att vi inte kan hälsa på och ta oss en titt på det lilla "växa så det knakar"-underverket. Efter en liten telefonkonferens med pappa P, bestämde vi att vi kunde få kika genom fönstret. Vi ilade hem till lelle W och stod överlyckliga på altan framför köksfönstret och såg på honom. Mamma M höll och lelle W tittade storögt på det konstiga paret, som åmade sig på andra sidan glasrutan. För W's mamma och pappa måste händelsen te sig smått absurd. Två förkylda men glada människor, som försökte göra sig förstådda på andra sidan fönstret medan M och P åt frukost så gott det gick.
Vi återvände glada och nöjda hem när vi efter ett tag hade konstaterat att W är BÄST och GULLIGAST! (vi är inte partiska alls!).
Hosta på honom. Bäst han härdas. Jag anfaller på lördag. /Faster
SvaraRadera